Presenteras av:  

Nordens trendigaste sprit? Akvavit! Vi träffar de norska akvavitexperterna Atle Minothi, Lars Ole Ørjasæter och Ivan Abrahamsen på cocktailbaren Svanen i centrala Oslo.

I den stora salongen på Karl Johans gate 13 är taket målat och väggarna utsmyckade. Här har tiden stått stilla sedan 1896. Yunus Yildiz rundar den höga marmorpelaren och dyker in bakom bardisken. Den är i mahogny och har små detaljer i guld.

– Det är här är Svanen, välkomna. Det är bara att köra i gång när ni är redo, säger han och gestikulerar med händerna i luften.

Det är i mitten på juni och vi har tagit oss till den populära cocktailbaren Svanen i centrala Oslo. Här, i den K-märkta och före detta apotekslokalen, har vi samlat några av Norges främsta akvavitexperter. De tre vise brännvinsmännen: Atle Minothi, Lars Ole Ørjasæter och Ivan Abrahamsen. Syftet med mötet? Att ta ett djupdyk ned i den ädla drycken. Och lära oss mer om den norska nationalklenoden som dominerat nordisk dryckeskultur sedan början på 1500-talet.

I över 500 år – ja, så länge har vi nordbor druckit akvavit. Främst i Sverige, Danmark och Norge, där drycken varit som störst under åren.

– Det är dock inte samma typ av akvavit som produceras eller dricks i de olika länderna, förklarar Atle Minothi och slår sig ned på stolen vid bardisken. Han fortsätter:

– Du kan egentligen dela upp akvaviten i två distinkta stilar: dansk och norsk akvavit. Den danska är den som ni dricker mest av i Sverige – den som är ljus och klar och har en frisk smak. Den norska däremot lagras traditionellt på ekfat. Den är mörkare och har en mer fyllig smak.

Danskt friskt eller norskt fylligt? Oavsett preferens så är en sak säker. För att du – enligt konstens alla regler – ska kunna kalla din sprit för akvavit så ska den vara kryddad. Med kummin och/eller dill. Dessutom ska den ha en alkoholhalt på minst 37,5 volymprocent.

Läs också: TRONDHEIM IN THE MIX

Atle pratar vidare om akvaviten – från a till ö. Hans uppenbara passion för drycken är både fascinerande och inspirerande. Det är tydligt att spritens dåliga rykte, i hans ögon, är oberättigat.

– Vi har jobbat länge på att ändra akvavitens status hos norrmännen. På att ta flaskan ut ur frysen och in i värmen. Brännvin är inte bara till för att drickas på midsommar eller andra högtider. Det är så mycket mer än så, säger han.

Bort från det traditionella och in i moderniteten. Är det något vår akvavitfrälsta trio är överens om är det just det. Inte att förminska den traditionsenliga drycken som kulturarv – men att tvätta bort den kvarsittande fulsprit-stämpeln.

Lars Ole Ørjasæter är minst sagt en akvavitkännare av rang. Tillsammans med andra medlemmar i organisationen driver han föreningen för Norske Akevitters Venner. Det är precis vad det låter som: Norges största förening ägnad drycken.

– Vi jobbar för att sprida ordet om akvavit. Att utbilda folk om drycken. Du skulle bli förvånad hur stort det allmänna intresset är, säger han entusiastiskt.

Att Lars Ole sitter inne på ovärderlig akvavitkunskap är det inget snack om. Faktum är att han var på plats i den österrikiska glashyttan när Riedel först tog fram sitt akvavitglas, år 2007.

– Det fanns en efterfrågan på glas till drycken. Så då blev vi inbjudna till Georg Riedel och hjälpte honom ta fram glaset. Jag och en rad andra figurer inom branschen, berättar han.

En som delar både Atles och Lars Oles stora intresse för brännvin är Ivan Abrahamsen. En självutnämnd mat- och dryckesentusiast som idag arbetar som Spirit Composer för norska akvavit-märket MEIR.

– Just nu har vi fem olika sorters akvavit i hyllorna. Som snart blir sex. Det är så otroligt kul att få jobba med smak-upplevelser på det här sättet. Det är det som det handlar om i slutändan: smaken, säger han inlevelsefullt.
 

Brännvinssmak – ringer det en varnande klocka? Då har du inte hittat rätt typ av akvavit. Kanske har du inte ens försökt leta, menar Ivan.

– När akvavit kommer på tal är det vanligt att tankarna direkt går till den ljusa, klara varianten som dricks under jul-, påsk- eller midsommarfirandet. För det är den du vet om. Men till saken hör att det finns flera olika sorter att välja mellan. Ett spektrum av smaker, stilar och lagringsmetoder, förklarar han.

Atle nickar instämmande.

– Det är lite som med vin. Eller whiskey. Det finns ju inte bara ett vin med en smak. Utan flera olika. Akvavit är fantastisk på så vis – att det just är så mångsidigt, inflikar han.

En dryck med stor potential. Lite så verkar våra vise män se på saken. De menar att det finns flera indikationer på att folk börjat få upp ögonen för akvavit. Dels att utbudet på den norska marknaden växt sig allt större, med nya varianter och producenter som tillkommit, dels att akvaviten letat sig in bland hyllorna i cocktailbaren och upp på drinkmenyn.

– Vi ser att det finns en stor nyfikenhet kring akvavit. Både internationellt och nationellt. Som ett resultat av det har vi börjat leka med nya sorter och smak-kombinationer. Ta vår Pink Akvavit, till exempel. Den är väldigt populär. Särskilt bland yngre, säger Ivan.

RÄTT GLAS

Rätt sorts akvavit till rätt typ av mat – i rätt glas. Riedels akvavitglas har en rund kupa nertill och ett rakt parti längst upp. Den så kallade ”skorstenen” koncentrerar de generösa aromerna i drycken och hjälper samtidigt till att dämpa alkoholens stickiga doft. Ett tidlöst glas för en klassisk dryck.

RÄTT MAT

Passande matalternativ till akvavit finns det gott om. Vi rekommenderar att matcha den klara och citrusaktiga varianten med fisk och skaldjur. Till den mörka och ekfatslagrade gör en kryddig kötträtt sig bättre, alternativt en god ost eller en bit choklad.

SERVERINGSTEMPERATUR

Någonstans mellan 8–10 °C – där ligger den optimala serveringstemperaturen för drycken. Så nästa gång du köper en flaska lägg den inte i frysen!

Riedel

Aquavit set, 4-pack

Serie: Bar Tumbler

Art. nr: R-5515/10

899,00 kr

Atle, Lars Ole och Ivan verkar vara övertygade: akvaviten är här för att stanna. Men vad har barägaren Yunus att säga om saken?

Om du tittar några år framåt, vart tror du att akvaviten är då? Uppe på översta hyllan bland finspriten eller tillbaka i frysen?

– Det är svårt att säga. Men jag tvivlar på att den kommer rota sig på samma sätt som exempelvis gin gjort de senaste åren. Framfarten där har ju varit helt unik. Och enligt mig snarare ett undantag än en regel, svarar han ärligt.

Så vad spår du?

– Nej, men jag tror att akvavit blir mer en trend. På gott och på ont. Sedan hur länge trenden varar… Det kan jag inte säga.