Ost delas vanligen in i sex olika familjer baserat på ostens tillverkningsmetod samt utseende, doft och smak. Vi lär dig allt du behöver veta om ostfamiljerna.

De sex ostfamiljerna består av: hårdost, kittost, grönmögelost, färskost, getost och vitmögelost. Inom varje familj finns förstås en mängd variationer. Ostarna får olika karaktär beroende på vilken typ av mjölk som används, om mjölken är pastöriserad eller inte, om den är färsk eller surnad, om bakterie- eller svampkultur har tillsatts, om osten är lagrad och i så fall hur länge den har lagrats.

Sverige toppar listan över de länder som äter mest ost i världen. För oss är ost mycket mer än ett pålägg på smörgåsen. Gårdsproducerade, opastöriserade ostar är nästan som primörer som har olika säsonger då de smakar som bäst. Det behövs inte tio olika ostar för att sätta ihop en bra ostbricka. Två, tre olika ostsorter räcker gott. Beräkna cirka 20 gram per person av varje ostsort och servera ostarna rumstempererade för bästa smak.

Det finns också några enkla regler gällande ost och dryck. Rödvin och ost är en klassisk kombination, men faktum är att ett torrt, fruktigt vitt vin ofta är det bästa valet. Allra helst med en temperatur på 10–12 grader. Till salta och lagrade ostar fungerar söta viner bra, då de ger en fin smakbrytning. Äppelcider och öl kan också vara väldigt gott till ost. Här finns det dessutom många härliga alkoholfria alternativ att välja bland. Till exempel passar både alkoholfri cider och äppelmust utmärkt till kitt-, hård-, vit och grönmögelostar. Till get- och färskost är i stället veteöl en bra match.
 

OSTFAMILJERNA

1. Grönmögelost
Ofta en salt och smakintensiv ost med mycket umami och mögelsmak. Grönmögelostar kan vara allt ifrån gräddigt lena till smuliga i konsistensen. Vissa går även under benämningen blåmögelost. Exempel är Saint Agur, Roquefort, Stilton och Gorgonzola. Vintips! Söt Riesling eller Portvin.

2. Getost
I denna kategori finns alla typer av ostar som är  gjorda på getmjölk. Ostarna har en distinkt karaktär med syrlig smak. Chèvre är den vanligaste varianten och även det franska ordet för getost. Andra exempel är Crottin de Chavignol, Sainte-Maure och Tomme de Chèvre. Vintips! Frisk och fruktig Sauvignon Blanc.

3. Kittost
Halvmjuka till hårda ostar med len konsistens. Kittostar har oftast ett salt, orangefärgat skal och en speciell, stalliknande doft. Exempel är Port Salut, Taleggio och Münster. Vintips! Fyllig och blommig Gewurztraminer.

4. Hårdost
En hård, salt och fet ost. Den kallas även för pressost. Smaken beror främst på hur länge osten lagrats, vilket normalt är mellan två och 36 månader. Exempel på hårdostar är Svecia, Parmesan, Gruyère, Cheddar och Prästost. Vintips! Kryddig och mustig Amarone.

5. Vitmögelost
Vitmögelostar är ofta milda och krämiga, såsom ostarna Brie och Camembert. Det som påverkar smaken mest är om ostarna är gjorda på opastöriserad mjölk eller inte. Opastöriserad mjölk ger en mer smakrik ost med toner av champinjoner och nötter, som till exempel Brie de Meaux. Vintips! Mjuk och bärig Pinot Noir.

6. Färskost
En grynig, slät och krämig ost som varken pressas eller lagras. Smaken är mild och lite syrlig och passar ihop med de flesta kryddor och ingredienser. Cream cheese är en vanlig benämning på färskost med hög fetthalt. Fler exempel på färskostar är Mozzarella, Burrata, Feta och Cantadou. Vintips! Torr mousserande Blanc de Blancs.
 

Rätt vin & ost

Att ost och vin passar ihop har nog de flesta koll på. Men glöm inte bort att även matcha vinet med rätt glas. I Riedels sortiment hittar du glaset för just din favoritdruva.

Läs mer