Presenteras av:  

Naturvin är inte längre ett nyord för de flesta, men hur bra känner vi till qvevri eller Rkatsiteli? Saperavi eller Rebula? Lär känna vinländerna i Östeuropa, som Georgien och Slovenien, där naturviner har tillverkats i flera tusen år.

Under Sovjetunionens storhetstid påverkades många vinodlingar runt om i östra Europa. Mycket gick till Ryssland, gamla traditionella metoder förbjöds och odlingar av inhemska druvor fick ge vika för mer populära varianter.

Hela 1900-talet var det därför ingen som brydde sig särskilt mycket om östeuropeiska viner, men efter sekelskiftet har odlingarna och intresset sakta men säkert börjat blomstra. Länder som Georgien och Moldavien, som ingick i Sovjet, har börjat skapa konkurrens på marknaden allteftersom att konsumenter blir mer intresserade av ursprung, arv och originalitet. Speciellt har intresset för Georgien ökat mycket, eftersom det med sin 8 000 år gamla tradition räknas som vinets födelseplats.

I Sverige är det fortfarande mest genom privatimport eller via beställningssortiment hos Systembolaget som det går att få tag på östeuropeiska viner. Några flaskor står konsekvent på hyllorna och många går in under begreppet naturvin, alltså viner som har påverkats så lite som möjligt under framställningen.

För dig som är intresserad av att testa östeuropeiska viner har vi här samlat lite fakta att ha koll på –begrepp och druvsorter som du kanske inte har stött på innan, men som spås bli allt mer vanliga.

Östeuropeiska druvsorter

I Georgien finns det över 500 inhemska druvsorter, varav ungefär 40–80 fortfarande odlas. De mest populära sorterna är gröna Rkatsiteli och blåa Saperavi, som kan liknas lite vid Petit Chablis eller Brunello. Rkatsiteli betyder förvirrande nog ”röd stam” och görs ofta i en torr stil. Saperavi betyder ”att färga” och görs i många olika stilar. Vinets arom är väldigt känsligt för vilken terroir det odlats i.

Slovenien delar gräns med norra Italien och druvsorterna korsar gränserna till viss del. Det odlas främst gröna druvor varav den mest populära är Rebula, vilken i Italien kallas Ribolla Gialla. Druvan görs till både stilla och mousserande vin, där det mousserande vinets framställning har mycket likheter med Prosecco.

I länderna Rumänien och Moldavien hittas många sorter över gränserna. Rumänien är den femte största producenten av vin i Europa, efter välkända vinland som Frankrike, Italien, Spanien och Tyskland. Det finns många olika varianter på druvan Fetească, allt ifrån vita Alba och Regala till vita Neagra. Alba har höga sockernivåer och är väldigt aromatiska, medan Neagra brukar ha fruktiga och kryddiga kvalitéer.

I Bulgarien odlas både tusen år gamla sorter och nyare korsningar. Rubin är en blå druva som är en korsning mellan Syrah och Nebbiolo som togs fram 1944 och ofta hittas i blandade varianter. Bland de gröna sorterna finns den betydligt äldre Dimyat, vars druvor görs till torra vita viner med vaniljtoner.

Kustlandet Kroatien producerar en hel del högkvalitativa viner. Den inhemska gröna druvan Pošip ger viner med toner av vanilj och gröna frukter, som går att hitta i flera varianter på Systembolaget. Bland blå druvor är den mest populära Plavac Mali, som faktiskt är en korsning mellan Zinfandel-druvans ursprungliga variant Crljenak kaštelanski och Dobričić. Landet har runt 130 inhemska druvsorter totalt.
 

Orangea viner – en nygammal favorit

Det tydligaste tecknet på uppsvinget för östeuropeiska viner är intresset för orange vin. Färgen kommer från att gröna druvor behandlas mer som blåa, genom att druvskalen får ligga kvar länge i processen och ge en djupare färg. Tekniken har sina flera tusen år gamla rötter i Georgien, där de ofta görs på druvan Rkatsiteli.

Även i Slovenien har det länge tillverkats orangea viner. Främst i regionerna Goriška Brda, som också kallas för Sloveniens Toscana, och Primorska. I Primorska var de ett decennium före grannarna i italienska Friuli-Venezia Giulia med att återuppliva orangea viner, där det blev populärt igen på 1990-talet, men i regionen finns tillverkningen i båda länderna sedan flera hundra år tillbaka. Ofta görs orangea viner i Slovenien på druvan Rebula.

Qvevri – vin tillverkat i lerkärl

Det georgiska begreppet qvevri eller kvevri avser stora lerkärl på 500 till 3 000 liter som druvorna fermenteras, macereras och lagras i. De stora lerkärlen är formade som ovaler och grävs ner i marken under tillverkningsprocessen.

Qvevri är lika gammalt som vintillverkningen själv i Georgien, alltså runt 8 000 år. Lerkärlen fylls med allt från de krossade druvorna, inklusive skalet, och får sedan ligga ostört innan det filtreras för att hällas upp på flaskor. Både gröna och blå druvor används för att fylla qvevris, men vanligast är gröna druvor som får sin orangea färg från den långa skalkontakten.

Under Sovjetunionen var qvevri en metod som nästan utrotades. Qvevri ansågs för tidskrävande för det effektiva Sovjet och fick bara göras vid sidan av mer industrialiserad produktion. Sedan Sovjets fall har georgiska vinmakare återupptagit den traditionella metoden och anammat sitt arv.

MER VINKUNSKAP

Passa på att lära dig mer om vin, närmare bestämt det moderna men uråldriga Pet nat. En typ av mousserande vin som fått ett trendigt uppsving för sin speciella karaktär.

Läs mer om Pet nat