Presenteras av:  

Vad händer egentligen när vi smakar på ett vin, och hur viktigt är det med doftupplevelsen? Vi går igenom allt du behöver veta och lite till.

Det är en rad av sinnesintryck vi går igenom när vi testar ett nytt vin. Vi bedömer först flaskans utseende, sedan vinets färg och, innan vi smakar, dess doft. Näsan lutas in i kupan, luften dras in och som i ett tunnelseende försöker vi intensivt att sätta ord på vad vi känner för doft. Sedan smakar vi på vinet. Kanske sköljer vi runt det för att syresätta det, och så bestämmer vi om vi tycker om det eller inte.

Att smaka på ett vin på det här sättet är en väldigt bred sensorisk upplevelse, och det kan vara svårt att hitta rätt ord när vi ska beskriva vad vi känt. Var det nötigt, smörigt, eller bärigt? Och varför doftar olika viner så olika när en klase druvor knappt har någon arom över huvud taget?

Anledningen är att vinet primärt får sina aromatiska egenskaper utvecklade under fermenteringen, alltså själva processen av att göra vinet. Främst utvecklas doften från skalet av vindruvan, där tanninerna också sitter. Därför brukar vi tala om fler termer för att beskriva dofter hos röda viner än hos vita, eftersom de inte får lika mycket skalkontakt i tillverkningen. Att doften kommer från skalet gör också att olika druvor får olika karaktäristiska aromer. Som att Cabernet Sauvignon förknippas med svarta vinbär, Sangiovese med körsbär och ekfatslagrade viner med toner av vanilj eller cedar.

När man lyssnar på en expert som provar vin kan det verka helt overkligt hur många dofter de plockar upp. Hur kan de lyckas med att identifiera och minnas så många olika dofter? Faktum är att en människas näsa kan registrera runt en biljon olika dofter, och det krävs otroligt låg koncentration av något för att vi ska kunna känna av det. Våra näsor är, förutom att vara duktiga på att plocka upp dofter, även avgörande för vårt smaksinne. Doften står för runt 90% av smaken vi känner av något, vilket till exempel märks av när vi är förkylda eller sitter i ett instängt flygplan. Eftersom dofterna inte kan registreras ordentligt så känner vi heller inte av lika mycket smak. Näsan och munnen är alltså sammankopplade, både genom att vi doftar på något innan vi äter det men också medan vi äter det. Från munnen upp till näsan finns en gång som gör att du känner de fem grundsmakerna på tungan, vilka sedan utvecklas vidare genom att näsan kopplas på via håligheten som känner aromerna.

Denna sammanlänkning av mun och näsa är något som utnyttjas flitigt när man provar vin. Vinkännare som testar ett vin för ofta runt det i munnen, vilket syresätter och kopplar på aromkänsligheten i näsan som gör att vi känner smakerna intensivare. Det är även den här kopplingen mellan näsa och mun som gör att samma vin kan smaka annorlunda i olika glas. Specifikt utformade glaskupor gör att vi kan förstärka vår doftupplevelse av ett vin och därmed även smaken. För även om våra näsor är fantastiskt duktiga, så kan de behöva lite hjälp på traven.

De flesta av oss är dock inte vana vid att prata särskilt mycket om dofter. Föreställ dig att du sitter på en lunchrestaurang till exempel. Kanske pratar du med din servitris eller servitör om vad du är sugen på, och du förstår orden och språket som hen använder för att beskriva smaken. Efter lunchen går du till en parfymbutik och pratar med personalen där om vad du är ute efter. Chansen är rätt stor att du inte känner dig lika bekväm med att beskriva vilken doft du vill ha, eftersom de flesta saknar ett lika stort ordförråd för doft som för smak.
 

Att träna upp ens vokabulär för att prata om vin är på så sätt rätt likt att lära sig prata om parfym. Många sommelierer eller vinintresserade använder sig av destillerade essenser av de vanligaste aromerna i vin för att träna upp sina luktsinnen. Dessa ser oftast ut som små parfymflaskor och används för att lära sig komma ihåg hur olika aromer faktiskt doftar. När de väl minns dessa är det mycket enklare att plocka ut de olika noterna ur ett glas vin, precis som med en parfym.

Anledningen till att man göra detta är av precis samma anledning som varför det finns specifika termer för de flesta områden vi människor kan tänkas vara intresserade av. Vi vill ha ord för att beskriva det vi känner och upplever när vi bryr oss om något, som om ett vin doftar av svarta vinbär eller om en tavla verkar vara målad med en speciell teknik. Språket används för att visa uppskattning och fördjupning inom något, och att träna upp sitt luktsinne och ordförråd är ett sätt att visa sin kärlek för vin.

Kom dock ihåg att doft är precis lika individuellt som smak. Om du har starka minnen av att ha ätit mycket björnbär i din barndom, så kommer du troligtvis att dra dig till viner som påminner dig om den upplevelsen. Smak och doft är kopplat till minnen och personliga upplevelser, vilket gör det väldigt subjektivt. Lär dig om vad du själv gillar, och maximera sedan den njutningen genom att låta aromerna komma till sin fulla rätt med hjälp av glaset. Smaken sitter ju trots allt i näsan, i alla fall till 90%.
 

NÄSVISA TIPS

En bra start om du vill lära sig mer om aromer i vin är att studera vanliga termer som används. Genom att ha ordförrådet för att beskriva något blir det mycket lättare, även om själva tränandet av näsan kan ta lite längre tid.

Här nedan har vi sammanställt en lista på doftnoter som ofta förekommer i viner. De är listade efter huvudkategorier vilket kan hjälpa dig att hitta orden när du identifierat ett brett drag men vill beskriva det lite mer specifikt. Förutom att det är roligt att kunna prata om dofterna är det även till stor hjälp att veta vad du gillar på till exempel en restaurang eller Systembolaget. Då kan de hjälpa dig att matcha vin efter just din näsa och smaklökar!