Intresset för biodling har skjutit i höjden de senaste åren. På hustak runt om i världen surras det som aldrig förr och många är de som vill följa i binas spår.
Trenden med stadsbin har fått fäste även i Göteborg. På Göteborgsoperan, Bostadsbolaget, Akademiska Hus på Medicinareberget och på Landvetter flygplats surrar tusentals bin. På Gothia Towers tak landar de små nyttodjuren sedan 2014. Vi träffar Krister Dahl, tidigare lagledare för det Svenska Kocklandslaget och numer Executive Chef på Hotell Gothia Towers i Göteborg. Han berättar att de arbetar mycket tillsammans med Räddningsmissionen genom att blanda annat skänka överbliven mat, ordna julklappsinsamling och har ett samarbete på en bondgård strax utanför Göteborg. Där föder de upp grisar och har två växthus där de odlar grönsaker. Dessa köper hotellet och deras restauranger sedan tillbaka från Stadsmissionen. När restaurangen West Coast skulle öppna föddes idén att utveckla samarbetet genom att sätta bikupor på Gothia Towers tak.
– Vi vill främja Göteborgs producenter och det som finns lokalt, säger Krister Dahl.
Det kostar en slant att driva bikuporna och därför har de använt hotellets klimatkompenserade pengar för att finansiera projektet vilket har lett till mycket PR för hotellet. Det kommer folk från många delar av världen för att skriva om projektet och för att göra TV-program om biodlingen på taket.
– Eftersom detta är första året vi skördat har vi mest serverat gästerna honungen som topping på efterrätter eller liknande. Men nästa säsong kommer det nya recept där honungen ingår allt mer, säger Krister Dahl.
Den som sköter om bikuporna och kan allt om biodling är Pär Svensson som arbetar på reklambyrån Stylt Trampoli. Han driver projektet mest som en bisyssla (ursäkta vår Göteborgsvits) och sköter om biodlingen genom att titta till bina då och då, samla ihop honungen och matar dem inför vintern. Privat, hemma hos Pär i Stenkullen, har han ytterligare fyra kupor att ta hand om. Pär berättar att Gothia Towers bisamhällen är KRAV-märkta. Det kan vara knepigare att få odlingarna KRAV-godkända om man har dem på landet än om de ligger inne i stan. Det får exempelvis inte finnas besprutade odlingar inom 3 km från kupan, vilket gynnar stadsbiodlingen.
– Många gånger kan bin trivas bättre i stan än på landet. I stan finns många olika typer av växter och här blommar olika blommor under längre tid. Det gör att bina hittar pollen och nektar en större del av året, säger Pär.
Det första bina letar efter på våren är vatten. Det betyder att yngelsättningen har börjat. Sjöar är ofta kalla på våren, därför föredrar bina pölar och diken. Dessa vattenkällor innehåller ofta mineraler som bina har stort behov utav. Bin är nödvändiga för uppemot en tredjedel av allt vi äter, men på många håll runt om i världen dör bina ut på grund av giftiga besprutningsmedel.
Under de senaste åren har det rapporterats från delar av världen att bin, i större grad än vanligt, börjat försvinna eller dö. Skulle bina försvinna helt skulle frukt, grönsaker och kött bli bristvaror. I värsta fall skulle vår kost begränsas till majs, ris och ett par grödor. Den som oroar sig för att bli stucken kan slappna av, bin sticks sällan eftersom de dör om de sticks, i motsats till getingar. De är inte aggressiva, som getingar, och söker sig hellre till blommor och andra växter istället för till människor.
Nyttan med honung är välkänd. Den läker sår, lindrar halsont och tar kål på bakterier och det är konstaterat att det är mjölksyrebakterierna som har den läkande kraften. De kommer från biets mage, där nektarn förvaras.
När bina omvandlar nektarn till honung följer många nyttiga bakterierna med. Honung är en naturlig antibiotika som kan smetas på sår och brännskador för att lindra. Män som har problem med prostatan har fått minskad smärta med hjälp av bipollen och två matskedar honung i sista sköljvattnet till håret ger ett vackert glansigt hår som resultat.
Bifakta
Ett bisamhälle består i snitt av 50 000 individer.
I Sverige finns det 300 arter av vilda bin.
Ett enda bisamhälle kan ge 30–50 kilo honung per år.
|
Nyslungad honung är alltid rinnande men på grund av den höga druvsockerhalten bildas det kristaller som gör att honungen förr eller senare stelnar något. Generellt kan man säga att ljus honung innehåller mer druvsocker och kristalliserar sig snabbare än mörk honung. Har honungen kristalliserat sig kan man värma upp den försiktigt i varmt vatten, då blir den flytande igen.
Propolis, även kallat kittvax, är ett ämne som bina hämtar från trädens knoppar eller i kådan från gran och tall. Bina använder propolisen för att täta springor i sin bostad. Den dödar mikroorganismer och därför är det alltid rent och snyggt i bikuporna. Propolis innehåller bakteriedödande ämnen och anses ha många hälsofrämjande egenskaper. Traditionellt används den till att behandla infektioner och tvätta sår samt att förebygga förkylningar med. Hittills har forskarna funnit över 300 ämnen i propolis. Bland annat har man funnit balsamer, flavonoider, hartser, terpener, vax, fettsyror och eteriska oljor. Kittvaxet innehåller även antibiotiskt verksamma ämnen.
Växter som är viktiga för bina kallas biväxter. Exempel på biväxter är hallon, ljung, blåbär, sälg och lind. Vår svenska honung har av tradition varit standardhonung men nu efterfrågas ekologisk närodlad honung från regionens blomsorter som ger en ny smakupplevelse.
Positiva bieffekter
Honung har länge använts som naturmedicin. Nu börjar forskarna intressera sig för dess medicinska egenskaper. Man har bland annat funnit att nyzeeländsk vildbihonung från manukaträdet kan bryta ner
antibiotikaresistenta MRSAbakterier.
|
Reportaget är hämtat ut Steel nr 1/2016